Per Gerrevall, professors på Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap talade under rubriken ”Varför har läraryrket blivit så komplicerat?”. Vi åhörare fick ta del av en OECD:s rapport som visade att om vi vill attrahera duktiga, intresserade elever till läraryrket så måste det framstå som ett spännande och attraktivt yrke och inte organiserat efter fabriksmodeller.

 I USA har man gått väldigt långt i standardisering och uppföljning med nationella prov. Målet för varje skola är att höja resultaten hela tiden. Skolor som misslyckas råkar ut för sanktioner och i slutändan har elever rätt att byta och den ”misslyckade” skolan måste betala eventuella resekostnader till den nya skolan. Fenomenet som uppstått är att allt som inte testas skalas bort, allt för att inte riskera minskade anslag. Det blir också viktigt att inte få in elever som riskerar att sänka resultaten. En bieffekt av systemet blir att inte alla elever är välkomna.

Tanken var säkert god (?)när man startade kampanjen ”No child behind” under Bush-administrationen. Genom att straffa skolor skulle man tvinga dem att garantera att alla barn nådde målen. Men när den enskilde lärarens roll blir att förbereda eleverna för proven efter detaljerade kursplaner så deproffesionaliseras läraryrket och idag har man stora rekryteringssvårigheter.

Steget till den svenska styrningen av skolan är inte så långt. Fokus på nationella prov, misstro mot lärarna när man ska rätta om 30 000 prov på central nivå. Ökad resultatstyrning och större efterfrågan på standarder och evidensbaserade metoder. Gerreval menade att det visst är bra att vara evidensinformerad, dvs känna till forskning om vad som kan vara en bra undervisningsmetod men varnade för att tro att alla ”bra” metoder funkar bra på alla elever vid alla tillfällen.

Det är det som är läraryrkets tjusning och största svårighet, att ständigt vara på tå och känna in enskilda individers behov, stämningen i en klass och kunna agera därefter. Det gäller att vara trygg i sina ämneskunskaper, öppen för elevernas tankar och ha en bred repertoar av utmananade uppgifter.

Jag tror att vi måste styra mot en skola som slår in på det forskningen kallar den tillitsfulla vägen där man på en skola tillåts vara innovativ, utvecklande och utmanande. Där lärarna får tid att sätta sin in i forskning, diskutera med sina kollegor och stötta varandra att lyckas under ledning av en närvarande rektor. Det är ett politiskt vägval menade Gerrevall och beskrev den motsatta vägen som den kontrollerande där man inte är proaktiv utan efter tillsägelser bara reagerar på det som har hänt, en skola där man bara är utförare, resultatstyrda och standardiserade.

Jag känner att vi är en bra bit in på den andra vägen och gillar inte vart den leder oss.

Jag tog del av mycket intressanta satsningar från hela landet på äldreomsorgsområdet, för rätten till heltid och sociala investeringar. Det är frågor som vi jobbar hårt med lokalt och helgen gav en hel del matnyttigt för det fortsatta arbetet.

Helgen avslutades med utfrågning av våra partiledarkandidater. Alla gjorde mycket bra ifrån sig och vem som än blir vald på kongressen i januari så är jag trygg med att personen eller personerna kommer att göra ett bra jobb.

Jag brinner verkligen för rätten till modersmålsundervisning och tycker det är tråkigt att jag inte lyckades bli tvåspråkig fullt ut. I en liten kommun är det svårt att få ihop tillräckligt många med samma språk för att kunna starta en grupp och det kan vara svårt för en förälder att vara tillräckligt uthållig, särskilt när barnen stretar emot och hellre svarar på svenska. Det gäller att skolvärlden signalerar att det här är något positivt och stöttar föräldrar och uppmuntrar elever att läsa modersmål.

Tyvärr finns det krafter som vill motarbeta flerspråkigheten. Flera politiker har under de senaste åren lyft krav på enspråkiga skolmiljöer och i vissa fall fått uppbackning från skolpersonal som tror att det bästa vore om alla bara fick prata svenska i skolan, både på lektioner och raster. Argumentationen har varit att man skulle stimulera svenskan och undvika att barnen är elaka mot varandra utan att lärarna uppfattar det. All forskning visar dock att ju bättre man pratar sitt modersmål desto lättare lär man sig svenska. Sedan är det förstås viktigt att ta chansen att prata svenska så mycket som möjligt men att förbjuda alla andra språk sänder helt fel signaler. Det är verkligen viktigt att höja flerspråkighetens status för att få fler att läsa språk. Det gäller både modersmål och andra språk men idag läser bara strax över hälften av dem som har rätt till det modersmål och avhoppen från undervisningen i moderna språk är stora. Är man orolig över mobbning måste man ju jobba med värderingsfrågor och se till att man har ett bra klimat i gruppen istället.

I våras blev jag intervjuad av en forskare som på den danska skolmyndighetens uppdrag skulle undersöka varför svenska flerspråkiga barn lyckas bättre än de danska och jag menar att det är tredelat; undervisningen i svenska som andra språk, modersmålsundervisningen och möjligheten till studiehandledning i olika ämnen på modersmålet. Tyvärr har man under lång tid haft rasistiska krafter som har fått sätta dagordningen i Danmark och jag hoppas innerligt att vi står emot den utvecklingen här.

Kopplingen till situationen i delar av Kurdistan känns inte så avlägsen. Turkiet har trots internationella påtryckningar inte förbättrar rättigheterna för kurderna och något annat än turkiska är svårt att tala i skolorna. Tack vare modern teknik kan dock de kurdiska lärarna här lägga upp lektionsmaterial och litteratur på nätet och låta kollegorna världen över ta del av det.

För den som är extra nyfiken på de här frågorna finns det info på skolverkets hemsida.

Min ingång i frågan är dock att en laglig vägg inte är en insats för att minska klotter eller skadegörelse utan ett satsning på ett fritidsintresse och en konstnärlig uttrycksform som många vill utöva och som många uppsakttar att titta på. Skulle det sedan visa sig att det har andra positiva effekter är det naturligtvis bra men inte huvudsyftet med en laglig vägg. Jag är glatt överraskad att den åsikten även delas av VLT:s ledarsida idag. (Tyvärr sade varken den ledarsidan eller artikeln i tidningen att Vänsterpartiet driver frågan utan nämner bara C och Fp. Föreningen Här får man reduceras också till ett projekt som Studieförbundet vuxenskolan driver men allt kan ju inte bli rätt..)

 Under valrörelsen anordnade Vänsterpartiet tillsammans med Här får man två väggar utanför Skrapan; en för allmänhen att prova på och en för ”proffsen” att visa upp sig på. Det visade sig att såväl unga som gamla uppskattade initiativet. Jag minns särskilt en äldre man med rullator som stannade upp för att titta och jag gjorde mig beredd på att besvara kritiska åsikter men han var mäkta imponerad över hur snabba och duktiga målarna var och var glad att det hände något på stan!

Jag hoppas västeråsarna är beredda att se det postiva som kan bli med en ändrad inställning till graffiti. Kanske kan vi både få till en laglig vägg där det hela tiden är nya målningar och beställda målningar för våra gråa gångtunnlar? Kika gärna på Här får mans hemsida om du vill ha smakprov på hur det kan se ut.

Men redan nu är vi ute och reser i landet. Idag var jag inbjuden till Kronobergs distrikt och jag lyckades hitta ett tåg som tog mig dit. Det blev två intensiva timmar med diskussion om både smått och stort. Vi pratade bland annat om inställningen till EU, hur vi tar emot nya medlemmar, varför ingen känner till våra idéer kring företagande och huruvida vi behöver göra en ny klassanalys. Extra roligt var det att vår eminenta EU-parlamentariker Eva Britt Svensson deltog. Hon uppmanade oss att sluta älta utträdeskrav eller inte och istället börja prata om allt bra arbete våra representanter gör och har gjort i parlamentet. Det är lätt att följa Eva-Britts arbete genom hennes blogg. Hon berättade också lite mer om den EU-konferens som partiet ordnar i höst. Vi får tydligen besök från flera systerpartier i Europa. Det blir med andra ord en spännande höst med EU-diskussion, kongressförberedelser och dessutom Kommun och landstingsdagarna i Västerås!

Just nu pågår det en hel del funderande över kommunfullmäktiges roll. Det är ju där de folkvalda sitter. Hur kan vi ge dem en tydligare roll? Hur kam man få fler västeråsare intresserade av att följa det som händer? Hur man kan få fler kvinnor att prata i debatterna borde efter en sådan här kartläggning vara en naturlig del av den översynen.

Den här veckans kommunfullmäktigemöte kommer kanske att bjuda på lite diskussion i alla fall.  Några interpellationer, dvs frågor ställda till någon ansvarig politiker, har dykt upp. Även någon motion ska behandlas. Det brukar innebära en del livligt debatterande. Se det direkt på plats i stadshuset, på webben eller Öppna kanalen, alternativt lyssna på lokalradion. Vi börjar kl 16.00. Välkomna!

Det som presenterades som en nyhet i förra numret var att friskolor lägger mindre pengar på undervisning men har högre betyg. Så har det varit länge skulle jag vilja påstå. Det nya är att kalla detta för ett mått på effektivitet. Man får alltså ut en högre måluppfyllelse för färre skattekronor. Läser man noga så skriver journalisterna att de fristående skolorna har lägre lärartäthet och färre behöriga lärare och ÄNDÅ så får eleverna högre betyg. Det är anmärkningsvärt att den tidning som ska ge oss som jobbar med kommun- och landstingsfrågor nyheter har så låga krav på vad som trycks. Det känns mer kvällstidning än seriös samhällsbevakning. Är det så att man på allvar tycker att det vore bättre om vi i den kommunala skolan drog ner kostnaderna genom att ha en lägre personaltäthet och anställde billigare obehöriga lärare? Eller finns det någonstans en tanke på att det kan bli bättre undervisning om det är lärarutbildade som finns i verksamheten? Kan det vara så att man har större kunskap om betygssättning då? Chefredaktörens slutsats i en krönika blir dock istället att många kommunanställda lärare inte behövs!

Min slutsats blir att chefredaktören borde läsa åtminstone någon av de rapporter som presenterats de senaste åren om ökad segregation mellan skolor, större skillnader mellan barns resultat utifrån föräldrarnas utbildning och inkomst. Senast var det den stora internationella PISA-undersökningen som visade att de vi får allt lägre kunskaper bland våra skolelever. Forskare pekar på att vi får allt mindre helklassundervisning och mer eget arbete och att det drabbar de svaga eleverna extra hårt. Det passar ju bra som arbetssätt om man ska ha låga personalkostnader dock….

Den här veckan säger rubriken ”Rättvik låter skolans kostnader explodera”. Det visar sig att man har låtit skolor behålla resurser trots att barnantalet minskar, man får alltså mer pengar per barn.  Dagens samhälles rapportering utgår från att det är något dåligt.  En annan rubrik är ”social satsning ger sämre statistik”. Det är Sjöbo som satsat på lärartäthet och elevhälsa.  För alla som har barn, jobbar i skolan eller av någon annan anledning bryr sig om att barn ska må bra och få en bra utbildning låter det som bra politik men det mått som tidningen skapat framhåller det som något negativt.

Det torde vara uppenbart för de allra flesta att det är vetenskapligt tveksamt att dra så långtgående slutsatser utifrån medelbetyg som skolorna själva sätter. Konkurrens, litet elevunderlag,  olika syn på betygsnivåer mm gör det till ett dåligt mått på hur bra undervisning man bedriver. Jag är medveten om att mer pengar inte nödvändigtvis ger bättre resultat men som politiker skulle jag ju hellre läsa om hur man jobbat konkret för att nå bra resultat än hur man bedriver undervisning till låga kostnader.

Jag har då lyft fråga om inte en bosättningsutredning borde göras. Skatteverket kan skriva över någon till en annan kommun om det visar sig att personen egentligen kan anses tillbringa sin fritid i ett annat boende i en annan kommun. Så gjordes i fallet kring nazisten Daniel Höglund som blivit invald i Grästorps kommunfullmäktige. Här kommenterar jag saken i radio (hittar inte det som sändes direkt utan bara den nedklippta versionen) och vlt (som tyvärr varken lagt upp artikel eller min notis på nätet..)

Han välkomnar själv en sådan utredning så fortsättning följer.