Idag hade jag förmånen att inviga den nationella konferensen för modersmålslärare i kurdiska och fick chansen att påminna om hur viktig deras insats är. För att modersmålsundervisning är mer än att bara lära sig ordförråd och uttal. Det handlar om att få hjälp att utveckla sin identitet, att hitta sig själv och ges chansen att känna samhörighet med en annan kultur. Ett utvecklat modersmål ger barn och unga möjlighet att knyta an till släktingar, att förstå samhällsutvecklingen i det egna eller föräldrarnas hemland.
Jag brinner verkligen för rätten till modersmålsundervisning och tycker det är tråkigt att jag inte lyckades bli tvåspråkig fullt ut. I en liten kommun är det svårt att få ihop tillräckligt många med samma språk för att kunna starta en grupp och det kan vara svårt för en förälder att vara tillräckligt uthållig, särskilt när barnen stretar emot och hellre svarar på svenska. Det gäller att skolvärlden signalerar att det här är något positivt och stöttar föräldrar och uppmuntrar elever att läsa modersmål.
Tyvärr finns det krafter som vill motarbeta flerspråkigheten. Flera politiker har under de senaste åren lyft krav på enspråkiga skolmiljöer och i vissa fall fått uppbackning från skolpersonal som tror att det bästa vore om alla bara fick prata svenska i skolan, både på lektioner och raster. Argumentationen har varit att man skulle stimulera svenskan och undvika att barnen är elaka mot varandra utan att lärarna uppfattar det. All forskning visar dock att ju bättre man pratar sitt modersmål desto lättare lär man sig svenska. Sedan är det förstås viktigt att ta chansen att prata svenska så mycket som möjligt men att förbjuda alla andra språk sänder helt fel signaler. Det är verkligen viktigt att höja flerspråkighetens status för att få fler att läsa språk. Det gäller både modersmål och andra språk men idag läser bara strax över hälften av dem som har rätt till det modersmål och avhoppen från undervisningen i moderna språk är stora. Är man orolig över mobbning måste man ju jobba med värderingsfrågor och se till att man har ett bra klimat i gruppen istället.
I våras blev jag intervjuad av en forskare som på den danska skolmyndighetens uppdrag skulle undersöka varför svenska flerspråkiga barn lyckas bättre än de danska och jag menar att det är tredelat; undervisningen i svenska som andra språk, modersmålsundervisningen och möjligheten till studiehandledning i olika ämnen på modersmålet. Tyvärr har man under lång tid haft rasistiska krafter som har fått sätta dagordningen i Danmark och jag hoppas innerligt att vi står emot den utvecklingen här.
Kopplingen till situationen i delar av Kurdistan känns inte så avlägsen. Turkiet har trots internationella påtryckningar inte förbättrar rättigheterna för kurderna och något annat än turkiska är svårt att tala i skolorna. Tack vare modern teknik kan dock de kurdiska lärarna här lägga upp lektionsmaterial och litteratur på nätet och låta kollegorna världen över ta del av det.
För den som är extra nyfiken på de här frågorna finns det info på skolverkets hemsida.
Jaha, säger du så—-min 5-årige son har inte fått börja modersmålsstöd än. Ja, nu kallas det stöd, ej undervisning. Områdeschefen säger att de inte behöver “undervisa”, räcker med lite “stöd” av de personal som inte kan verken språk eller kultur av mitt hemland.
Vi har anmält för 4 år sedan, nu säger områdeschefen att min son inte får modersmålsundervisning som andra i andra förskolan hade redan börjat. Orättvist! Det finns någon som är yngre har lektioner också. Ska du hjälpa oss?
Vi har tyvärr fått ta bort det som var särskild undervisning för 5-6-åringar efter att Skolinspektionen sagt att vi gjorde fel. I nya skollagen står att förskolan ska erbjuda alla barn, oavsett ålder stöd i sin språkutveckling både i svenska och i annat modersmål. Alla förskolor har i uppgift att hitta en form för hur man ska organisera det här. Mer traditionell undervisning får barnen sedan när de börjar skolan. Hör gärna av dig till min mail med mera information. vasiliki.tsouplaki@vasteras.se
Som du märkt använder jag inte bloggen varje dag.